I dag hade jag hoppats komma ikapp med sömnen och stiga upp före klockan 9. Det lyckades inte riktigt. Vad som däremot lyckades var mitt andra besök hos vännerna som driver den lilla mobiltelefonbutiken. Jag hade i dag på morgon fortfarande en del datortrafiksproblem. Om jag ska jämföra med hemma så hade jag där nog mötts av ett stön och himlande med ögonen ”Åhh den där igen”. Här var det som om vi nu var bästa kompisar och redan kände varandra riktigt väl. Och det gör vi ju på sätt och vis, åtminstone via min mobil. Här är som sagt hjältarna på The Mobile Store som ligger på Mosque St. Är du i området och behöver få något fixat då det gäller mobil kommunikation – så är det här det blir connect!

Dagens övning var annars att jag tänkte ta mig till Cubbon park. En grön oas mitt i Bangalores kommersiella område.

Efter några timmars promenad i parken och många små diskussioner med andra som också var ute och söndagsströvade så hoppade jag in i en tuc tuc för färd mot Commercial st. Jag tänkte i min enfald kolla om det var söndagsöppet…  Otroligt hur snabbt och smidigt dessa trehjulingar kan tränga sig fram över allt. Billigt är det också!

För 17 Rupie (mindre än 2.50 svenska kronor) så har vi kört ungefär 2 km. Och det bästa av allt, det är ju ett kul sätt att färdas på också. Även tuc tucs behöver bensin!

Så efter tankningen knökade vi oss fram till den stora shoppinggatan. Och bara en dum turist kan ju undra om det är söndagsöppet. Självklar… dagen innan Rajj.

Jag föll inte för frestelsen att handla idag – men här finns det mesta av både nyttiga och onyttiga prylar. Att bara vandra runt i detta folkmyller utan mål är ju rent fantastisk. Jo det är en njutning att se och höra allt – det är svårt att återge dofterna, ljuden och spänningen i luften. De sista bilderna är tagna på  en parallellgata till Commercial st. och enligt en nyfunnen vän, jag försökte uppfatta vad han sa genom allt gatuljud, jag tror han heter Rhandi berättar att idag har Bangalore en stor parad och festival där de flesta Sikher firar.

Bloggning pågår - nästan!

Sitter nu på Frankfurts storflygplats och har nästan tre timmar på mig till flyget ska gå. Förra gången jag var här fick jag avnjuta storflygplatsens alla serviceåtaganden.Det började då med att vi på något underligt sätt i stället för att hamna i transitområdet irrade oss ut till incheckningen… istället för till gaten där flyget till Senegal skulle avgå. Ny säkerhetskontroll. Och då menar jag säkerhetskontroll. Allt handbagage gicks igenom minutiöst detta inkluderade totaldammsugning av både dator och mobil. Dessa prylar har aldrig varit så rena som inför flighten till Senegal. Tack och lov hade vi ju gott om tid så vi hann med att ta ”ein kleines Bier” i baren precis vid Gate 29.  Väl vid gaten såg vi en mycket snopen man i disken som inte alls hade räknat med att vi skulle åka med denna Condorflight! Men jo det skulle vi ju, vi hade bekräftad biljett och allt. Det kan ju inte vara så att bara vårt bagage skulle till Dakar och inte vi. Lite snopet för oss tvingades personalen avvisa två minst likna snopna och besvikna unga senegalesiska herrar som ”nästan” kommit med från ”stand by” listan. Det kändes ju inte helt bra. Med detta i färskt minne så har jag nu koncentrerat mig på att både följa skyltar noggrant samt att snyggt och lydigt anmäla min ankomst. Apropå serviceåtaganden så har jag en fråga – hur kan det komma sig att inte varenda storflygplats håller oss resenärer med ett öppet trådlöst internet när vartenda liten Knipe med självaktning numera ser det som en viktig del av servicepaketet? Detta blir alltså först publicerat nästa gång jag är på, på riktigt.

Frankfurt 4 november vid 10-tiden